Från det att min mormor Judit var 16 år (1912) och fram till strax före sin död 1949, skrev hon med blyerts i sina dagböcker. Under två år 1977-1978 skrev min mor av dagböckerna på en reseskrivmaskin. Nu är det en digital tidsålder, och jag tar över stafettpinnen för att slutföra historien.

Tanken var att jag varje dag under 2020 lägger ut vad som hände min mormor samma dag, fast för 100-108 år sedan. Men sedan har jag tänkt om lite, och nu lägger jag ut alla texterna kronologiskt, så fort det hinns med. Det är länge sedan, man kan tro att allt var annorlunda. Men det är snarare så att det är mer som är samma, än som skiljer.

Den första delen handlar om åren 1912 till 1920, och den får heta Mormor och kärleken, för att kärleken är evig och alltid lika aktuell.

Härnedan finns lite om vad som hände innan 1912, om Judits födsel, hennes mamma och pappa samt flyttarna till Karlstad och senare Göteborg. Minst en dagbok har försvunnit, första halvåret 1913. Men vi letar. Och kanske hittar vi då också berättelsen från skolresan till Dalarna 1912, och hur det gick med flirten med Bertil.

Små ledtrådar som dyker upp i kölvattnet av min mormors dagbok

Öppnispappan i TV4

Först var det ett nyhetsinslag på kvällen, och dagen efter var det dags att sitta i TV4-soffan för Joakim, Loa och Bill. Joakims blogg om den öppna förskolan har fått stor uppmärksamhet.

read more...

Berättelsen om Oscar Wildes försvunna snopp

Oscar Wilde föddes i Dublin 1854. I en av stadens parker sitter han som målad staty på en sten, med blicken vänd mot sitt födelsehus. Jag tar en bild. Två år senare står jag framför hans grav som finns på Père-Lachaise-kyrkogården i Paris. Även här tar jag en bild....

read more...

Ett rådjur hoppar fram

De finns mitt ibland oss, till exempel på en av gångvägarna på Norra begravningsplatsen i Solna. Kan tänka mig att det är en bra plats att vara på som rådjur. Inga jägare i närheten, rätt mycket häckar att gömma sig bakom och lugnt hanterbar trafik. Vatten finns i...

read more...

En kväll på Nobelmuseet

På Kulturnatten i Stockholm kan du varje år, under en kväll fram till tolv, ta dig runt och uppleva små bitar av vad staden har att bjuda på. Varför inte lite mingel på Nobelmuseet med lugn jazz i bakgrunden och ett glas vin i handen? Vardagen består av intryck. De...

read more...

Bach i tyska kyrkan på kulturnatta

På Kulturnatten i Stockholm kan du varje år, under en kväll fram till tolv, ta dig runt och uppleva små bitar av vad staden har att bjuda på. I tyska kyrkan spelades Bach hela kvällen, till exempel av St Gertruds stråkkvartett. Vardagen består av intryck. De fladdrar...

read more...

Fåglarna runt Råstasjön i Solna

Vardagen består av intryck. De fladdrar förbi i en lagom trygg blandning. Men tar du bort ett sinne, blir de andra starkare. Så om du blundar och bara lyssnar, kan du säkert upptäcka en vardag som gick dig förbi. Så här kan det låta när kvällen sänker sig över...

read more...

Här ligger Astrids Bröderna Lejonhjärta

Här ligger bröderna Nils och Bertil Bergström begravda, och detta är den ena av de två gravar som inspirerade Astrid Lindgren att skriva om Bröderna Lejonhjärta. Hon promenerade ofta förbi stenen efter att ha besökt sin mans grav. Den andra graven som sägs ha...

read more...

Villorna på Lindhagens kulle

August Strindberg kallade den här delen av Norra begravningsplatsen för fåfängans kulle, och där ville han inte ligga. På vissa ställen påminner det om ett villa och radhusområde, ett väldigt lugnt sådant. Man kan nog säga att Lindhagens kulle, som toppas av...

read more...

När löven blåser

När vinden leker sig fram längs begravningsplatsens gångar, passar löven på att åka snålskjuts till någon samlingsplats längre fram.

read more...

En grav i delar

Jag vet inte vad som hänt, men ibland blåser det väldeliga på kyrkogården. Jag har också sett ett gäng på fyra rådjur som hoppade över en häck. Kanske någon som hoppat fel?

read more...

En gravsten på sniskan

Ibland går det riktigt snett, och jag misstänker att mannen som ligger under denna sten inte skulle varit speciellt nöjd med tingens ordning, vaktmästare som han var. Till minne av Frans Wilhelm Pettersson Vaktmästare gravsatt 1892-10-30.

read more...