Judit gick ju i en flickskola, så det var på fritiden som hon träffade pojkarna. Det var mycket lekar bland ungdomarna 1912. Man åkte skridskor tillsammans, lekte sistan och styrde kälkar, antingen mycket bra och för det fick man beröm, eller dåligt så att alla ramlade omkull i en tumlande kö längst ner i backen. Då blev det skratt eller bannor, vilket antagligen mest berodde på vilka par som satt på kälken vid tillfället. Att ramla av kälken med fel pojke gav bannor, men med rätt yngling skrattades det mest.