Här ovan är Per Anders Fogelströms hus på Fjällgatan i Stockholm, och här nedan är den utsikt han hade. Det måste ha varit väldigt inspirerande. 1973 var jag där som 21-åring och intervjuade honom för en tidning som vi gjorde på journalisthögskolan. Han var väldigt tillmötesgående, svarade snällt på mina frågor och log mot min kamera. Efter intervjun hade han ingen brådska, utan han bjöd på kaffe, vi pratade om Stockholm, utsikten från hans fönster, min utbildning och vad jag gjorde på fritiden.
Han tog sig tid, och så här i backspegeln 40 år senare konstaterar jag att han inte bara tog sig tid, han gav mig av den också.
Det tyder på ett stort och generöst hjärta. 2017 är det 100 år sedan han föddes.
