
Härligt väder, folkfest, lite ont i träsmaksbaken och träningsvärk i klappmusklerna. En sammanfattning av DN-galan 2008, i skuggan bakom höjdhoppsgroparna. Och en tanke: Hur långsamt får man klappa när man ska ha igång publiken? Emma Greens handklapp var otroligt långsamt. Om det är det tempot hon har inombords när hon ska hoppa, så förstår jag att hon har svårt att komma över 1 och 95. Det kändes som om man somnade mellan klappen.

Jag tänkte också på det! Jag märkte också att en del av publiken hade svårt att acceptera det långsamma klappandet och klappade snabbt istället. Var det Rebell-Anders som ledde snabbklappandet?
Vi var flera som försökte hålla det låga tempot, men med bara liiite tankeverksamhet kändes det som att man i alla fall måste klappa för varje steg fram mot ribban, inte för vart femte.