Från det att min mormor Judit var 16 år (1912) och fram till strax före sin död 1949, skrev hon med blyerts i sina dagböcker. Under två år 1977-1978 skrev min mor av dagböckerna på en reseskrivmaskin. Nu är det en digital tidsålder, och jag tar över stafettpinnen för att slutföra historien.

Tanken var att jag varje dag under 2020 lägger ut vad som hände min mormor samma dag, fast för 100-108 år sedan. Men sedan har jag tänkt om lite, och nu lägger jag ut alla texterna kronologiskt, så fort det hinns med. Det är länge sedan, man kan tro att allt var annorlunda. Men det är snarare så att det är mer som är samma, än som skiljer.

Den första delen handlar om åren 1912 till 1920, och den får heta Mormor och kärleken, för att kärleken är evig och alltid lika aktuell.

Härnedan finns lite om vad som hände innan 1912, om Judits födsel, hennes mamma och pappa samt flyttarna till Karlstad och senare Göteborg. Minst en dagbok har försvunnit, första halvåret 1913. Men vi letar. Och kanske hittar vi då också berättelsen från skolresan till Dalarna 1912, och hur det gick med flirten med Bertil.

Små ledtrådar som dyker upp i kölvattnet av min mormors dagbok

Söndag är fortfarande en röd dag

Dagarna inför valet frågade ett av mina barnbarn varför inte söndagar ska vara röda dagar längre. Jag förklarade att det var en slogan, och vad jag trodde att man menade. Så kom valdagen, och sen kom veckan efter då alla valaffischer skulle ner och sen kom idag då vi...

read more...

Med klassen till Place de Tertre

Första gången jag var på Place de Tertre var 1964, som tolvåring. Jag flög hem från pappa i Etiopien till Sverige, med ett stopp i Paris där jag hade bokat ett hotell i några dagar. Pappa tyckte det var ok, jag hade ju gått i fransk skola och skulle bo på hotel...

read more...

En korv på Skansen förr och nu

En korv på Skansen är evig. Den här korven såg sin sista dag en kall vinterdag 1950, nersköljd med en varm glögg. På den tiden kunde man hålla i maten med bägge händerna. Då fanns inte korvmåsarna som gör att man idag bara kan hålla maten med ena handen, den andra...

read more...

Djurgårdsstaden förr och nu

Vissa miljöer är oföränderliga, som här i Djurgårdsstaden. !952 eller 2014, tiden gör ingen skillnad. Det här är Breda gatan som leder fram till skampålens torg, där en skampåle i form av båtsmansfigur stod tills den stals en höstnatt 1849. den lilla Röda stugan till...

read more...

Olle Olsson i Hagalund

Lite miljöskadad är jag nog. Men ser jag en bild på en vägg, och sedan själva väggen i ett annat rum, då måste jag bara sätta ihop bilden.

read more...

Utsikt från Aspgatan 16 i Solna

Om jag hade kunnat stå i fönstret när jag föddes, och om jag hade tittat ut genom det, hade jag sett Hagalunds gamla IP och däruppe på höjden det gamla vattentornet. Jag hade sett en hel stadsdel som i ett halvsekels återsken betraktas som pittoresk, men som för oss...

read more...

Konstutställning på Charlottenburg i Solna

I den anrika byggnaden Charlottenburg, bara 50 meter öster om den plats där Råsundastadion låg, sker nu något unikt i Solna stads kulturhistoria. En konstutställning med dryga 70 medverkande, rum och trädgård fyllda av överraskningar och etablerade konstnärer som...

read more...

Det som hände på annan plats

Man brukar säga att man fickringer. Men min iphone är bättre än så: den fickfotar! Att hålla igång en blogg och Facebook och Twitter och Youtube och Instagram gör att man ibland glömmer bort någon av platserna. Till exempel bloggen. Så här kommer en liten...

read more...

Lars Lerins målningar är fantastiska

Vilken produktion och upplevelse det är att gå på det som förr var dansrestaurang, men numera är museum. Sandgrund i Karlstad. Lars Lerins akvareller är unika och fängslande. [DDET ... Tryck här för att se fler...] [/DDET]

read more...

Ett besök i Örnsköldsvik

Ett besök på Ångermanlandsgatan 14 i Örnsköldsvik måste man ju hinna med, när man åker förbi bara några hundra meter därifrån. Så här 55 år senare.

read more...