Från det att min mormor Judit var 16 år (1912) och fram till strax före sin död 1949, skrev hon med blyerts i sina dagböcker. Under två år 1977-1978 skrev min mor av dagböckerna på en reseskrivmaskin. Nu är det en digital tidsålder, och jag tar över stafettpinnen för att slutföra historien.

Tanken var att jag varje dag under 2020 lägger ut vad som hände min mormor samma dag, fast för 100-108 år sedan. Men sedan har jag tänkt om lite, och nu lägger jag ut alla texterna kronologiskt, så fort det hinns med. Det är länge sedan, man kan tro att allt var annorlunda. Men det är snarare så att det är mer som är samma, än som skiljer.

Den första delen handlar om åren 1912 till 1920, och den får heta Mormor och kärleken, för att kärleken är evig och alltid lika aktuell.

Härnedan finns lite om vad som hände innan 1912, om Judits födsel, hennes mamma och pappa samt flyttarna till Karlstad och senare Göteborg. Minst en dagbok har försvunnit, första halvåret 1913. Men vi letar. Och kanske hittar vi då också berättelsen från skolresan till Dalarna 1912, och hur det gick med flirten med Bertil.

Små ledtrådar som dyker upp i kölvattnet av min mormors dagbok

Mördarsniglarna i Aftonbladet

Mördarsniglarna i Aftonbladet

Yvonne gillar verkligen inte mördarsniglarna i vår trädgård. Men hon gillar inte heller att ta ihjäl dom. Helst ska dom försvinna självmant, och när jag går ut och halverar dom är det så nära självmant hon kan föreställa sig. I en tidigare blogg har jag skrivit om...

read more
Smultronglädje

Smultronglädje

Jag tror det är känslan man känner igen. Samlarsjälen som tillfredsställs med den långa raden, uppträdd på ett strå. Frossarsjälen som får en rejäl smakdos av sommaren. Hasjälen som gläds åt att det finns så mycket och att det är gratis. Känslan av stolthet. Och allt...

read more
Broöppning

Broöppning

Man blir lika förvånad varje gång. Plötsligt blinkar en röd lampa, bommarna åker ner och vägen reser sig som två höghus mot horisonten. Det är Liljeholmsbron, mitt i vår huvudstad, som bjuder på spektaklet. Man väntar. Man väntar. Man väntar på det enorma...

read more
Fibrotorp

Fibrotorp

Tänk att det finns en plats och ett torp för alla med fibro. Och tänk att det finns en buss som går dit. Och tänk att det finns en hållplats att stiga av på. Och att det finns ett nummer på fibrobussen, och en tidtabell.

read more
Fyndauktion

Fyndauktion

Det är väl bara på sommaren som man kan se en pall, en spegel och ett litet telefonbord lutat mot ett äppelträd. Och det är väl bara på sommaren som en femma räcker till ett bord och en tia är tillräckligt för att köpa en pall. På sommarens spontanauktioner får grejer...

read more
Symbolen som försvann

Symbolen som försvann

På midsommarafton står stången rak, vacker och glädjefull i allas centrum. En hyllning till livet, fertiliteten och en öppen framtid. En symbol för det positiva hoppet. Nu, en knapp månad senare, lutar den sig visset mot en ladugårdsvägg, prasslande i minsta bris,...

read more
Automatisk mobilbloggning

Automatisk mobilbloggning

Med en Nokia N95, ett bluetooth ihopfällbart tangentbord, wordpress och postie, har jag äntligen lyckats klura ut hur mina mobila inlägg ska komma direkt in på bloggen, med rätt storlek på bilder, rätt format på text och i rätt tid. Tidigare har allt detta skett...

read more

Slutet på historien

Nu har finalisterna plockats fram i SVT:s höstsatsning, Slutet på historien. 36 blivande författare har tagits fram. Jag är inte med. Mitt bidrag, en fortsättning på Jonas Hassen Khemiris text, sög antagligen. Av de 36 är det bara tre män, resten är kvinnor. De sög...

read more
Göra eget puzzle

Göra eget puzzle

Den här bilden är som ett pussel, jag får ett akut behov av att vända bitar och samla kantbitarna i en liten hög för mig. Dessutom ingen entonig blåhimmel som man är tvingad att lägga, utan en skrovlig vityta som blir en lagom utmaning. Den skulle göra sig som ett...

read more
Vattenväg

Vattenväg

På radion hörde vi att det regnade. Det regnade mycket. Igår blåste det dessutom när vi gav oss ut på stan. Det blåste sådär mycket att när man rundade ett hörn var det vinden som bestämde om man skulle gå rakt fram eller åt andra hållet. Regnet stod inte som spön i...

read more
Säden kallas för ett växande guld

Säden kallas för ett växande guld

Havre, vete, korn och råg. Något sädesslag är det i alla fall, som lyser guldgult på Skånes slätter. Guld så långt ögat kan se, så länge man inte höjer ögonen allt för högt. Och i bakgrunden tornar regnmolnen upp sig, redo att tömma sig över grödan.

read more