Från det att min mormor Judit var 16 år (1912) och fram till strax före sin död 1949, skrev hon med blyerts i sina dagböcker. Under två år 1977-1978 skrev min mor av dagböckerna på en reseskrivmaskin. Nu är det en digital tidsålder, och jag tar över stafettpinnen för att slutföra historien.

Tanken var att jag varje dag under 2020 lägger ut vad som hände min mormor samma dag, fast för 100-108 år sedan. Men sedan har jag tänkt om lite, och nu lägger jag ut alla texterna kronologiskt, så fort det hinns med. Det är länge sedan, man kan tro att allt var annorlunda. Men det är snarare så att det är mer som är samma, än som skiljer.

Den första delen handlar om åren 1912 till 1920, och den får heta Mormor och kärleken, för att kärleken är evig och alltid lika aktuell.

Härnedan finns lite om vad som hände innan 1912, om Judits födsel, hennes mamma och pappa samt flyttarna till Karlstad och senare Göteborg. Minst en dagbok har försvunnit, första halvåret 1913. Men vi letar. Och kanske hittar vi då också berättelsen från skolresan till Dalarna 1912, och hur det gick med flirten med Bertil.

Små ledtrådar som dyker upp i kölvattnet av min mormors dagbok

Söndag den 14 januari 1917. Kom hem klockan 3.

Idag är det visst jämt en vecka sedan jag plitade i denna bok sist. Oj, oj, vad tiden går fort. Nu är det bara 14 dagar kvar, tills jag lämnar doktorn och söker anställning på kontor. Det känns allt besynnerligt ändå, att inte ett dugg veta, var man kommer att hamna!!...

read more...

Onsdag den 3 januari 1917. Han dök genast ner på mig.

Får väl fortsätta nu. Således - alldeles gulgrön av avundsjuka genom sina målande beskrivningar av sin härliga resa. Jaha, nu var det ju julafton. Söndag. På förmiddagen voro vi hos Rakels för att hämta en del av Naemis saker och blevo då presenterade för underbarnet...

read more...

Tisdag den 2 januari 1917. No man for me.

Tänk, nu har jag inte skrivit ett ord i min dagbok, medan jag varit hemma. Har inte haft tillfälle. Alltid kommer något i vägen. Och nu... oh, jag sitter nu och skriver i eftermiddagstimmen, och just nu kom doktorn in från sin sedvanliga promenad, så jag måste nog...

read more...