Från det att min mormor Judit var 16 år (1912) och fram till strax före sin död 1949, skrev hon med blyerts i sina dagböcker. Under två år 1977-1978 skrev min mor av dagböckerna på en reseskrivmaskin. Nu är det en digital tidsålder, och jag tar över stafettpinnen för att slutföra historien.
Tanken var att jag varje dag under 2020 lägger ut vad som hände min mormor samma dag, fast för 100-108 år sedan. Men sedan har jag tänkt om lite, och nu lägger jag ut alla texterna kronologiskt, så fort det hinns med. Det är länge sedan, man kan tro att allt var annorlunda. Men det är snarare så att det är mer som är samma, än som skiljer.
Den första delen handlar om åren 1912 till 1920, och den får heta Mormor och kärleken, för att kärleken är evig och alltid lika aktuell.
Härnedan finns lite om vad som hände innan 1912, om Judits födsel, hennes mamma och pappa samt flyttarna till Karlstad och senare Göteborg. Minst en dagbok har försvunnit, första halvåret 1913. Men vi letar. Och kanske hittar vi då också berättelsen från skolresan till Dalarna 1912, och hur det gick med flirten med Bertil.
Mormors dagböcker tar form.
Små ledtrådar som dyker upp i kölvattnet av min mormors dagbok
Fläckar blir tavlor
Hennes tavlor förgyller alltid sin omgivning, för tillfället pryder några av dem väggarna i cafeterian på Nytorpshemmet i Sollentuna. Marianne Philp hittar sina motiv lite överallt. "När jag betraktar omvärlden med fantasins ögon blir döda ting levande, de berättar en...
Trädet som finns kvar
I Vaksala utanför Uppsala finns ett gammalt äppelträd. Det är det enda som finns kvar av den trädgård där Yvonne växte upp. Den lilla lantliga idyllen är nu förvandlad till ett modernt bostadsområde och trädet är det enda som ger en vink om hur det såg ut, då, en gång...
Vikbara tangenter ger plats åt tankarna
När man bloggar från en mobil så är det lätt att man får ont i tummarna. Dessutom blir jag sur för att telefonen föreslår ord som jag inte vill ha, och uttråkad innan jag hinner plita ner alla tankar. Då är det behändigt med ett litet extra ihopvikbart tangentbord....
Hagatoppen för hälsan
En gång om året försöker jag ta mig upp på Hagatippentoppen. Det får bli mitt lilla test för att se om jag fortfarande lever. Det är nämligen inte helt lätt, speciellt inte om det regnar. Väl däruppe har man en bedårande annorlunda utsikt över Stockholm, när man väl...
Fimpade fimpar fyller tunnorna
Jag tycker det känns som om det är färre fimpar på marken numera. Förr kunde de finnas överallt, nu koncentreras de till området strax utanför. Och där, strax utanför, finns det alltid gigantiska asktunnor med gott om fimpaplats. Se där en utveckling i rätt...
Ett brinnande finger
Solnedgångarna är mer intensiva så här på hösten. Det glöder i himlen, och det är nästan så att man bränner sig på fingret.
Mode Gubbchic
Idag har jag min svarta reaskjorta inköpt på H&M i Västervik sommaren 2002. Den hänger löst över mina JL jeans, med benen chict uppvikta för att inte släpa i marken. Under det BodyZone ljusblå kalsonger med svaga ränder, storlek M, med en läcker passform som inte...
En kyss i röven
The Velvet Underground är ett av de mest betydelsefulla rockbanden genom tiderna. The Velvet Undergrounds avtryck på eftertidens rockmusik överträffar avsevärt deras kommersiella framgångar. I sådana fall brukar man säga att de var före sin tid, och i deras fall så...
Höstlöv i Hudik
Jag vet, men det är svårt att låta bli att knäppa en mobilbild på gröna träd som blir gula. Men det lyser guld. Imorgon är det naket, grått och vått.
Tvillingarna 1 år
Här ligger dom, olyckligt ovetandes om att det är deras alldeles egna tårtdag idag. Deras alldeles egna första presentöppnardag. Första kalasdagen, och hitintills är kalasbyxorna det närmaste de kommit en firning. Men eftermiddagen blir bättre, då blir det luciasång...
Pappa och flickan som inte fick finnas
Jag tycker ni kan läsa Ethel G Ericssons bok, flickan som inte fick finnas. För där, på sidan 145 och framåt, står det om dr Alshammar i Örnsköldsvik. Som vanligt i romaner så är det inte det riktiga namnet, men så nära Arhammar man kan komma. Det handlar om min pappa...
En släng av inkompetens
När man producerar en tidning är det viktigt att alla led i kedjan gör det dom ska. En transportfirma i Skåne gjorde inte det. De trodde att man kan skicka 70 000 tryckta omslag i öppna nätburar, till ett annat tryckeri i ett annat land, där de ska sammanfogas med...