Från det att min mormor Judit var 16 år (1912) och fram till strax före sin död 1949, skrev hon med blyerts i sina dagböcker. Under två år 1977-1978 skrev min mor av dagböckerna på en reseskrivmaskin. Nu är det en digital tidsålder, och jag tar över stafettpinnen för att slutföra historien.
Tanken var att jag varje dag under 2020 lägger ut vad som hände min mormor samma dag, fast för 100-108 år sedan. Men sedan har jag tänkt om lite, och nu lägger jag ut alla texterna kronologiskt, så fort det hinns med. Det är länge sedan, man kan tro att allt var annorlunda. Men det är snarare så att det är mer som är samma, än som skiljer.
Den första delen handlar om åren 1912 till 1920, och den får heta Mormor och kärleken, för att kärleken är evig och alltid lika aktuell.
Härnedan finns lite om vad som hände innan 1912, om Judits födsel, hennes mamma och pappa samt flyttarna till Karlstad och senare Göteborg. Minst en dagbok har försvunnit, första halvåret 1913. Men vi letar. Och kanske hittar vi då också berättelsen från skolresan till Dalarna 1912, och hur det gick med flirten med Bertil.
Mormors dagböcker tar form.
Små ledtrådar som dyker upp i kölvattnet av min mormors dagbok
En sipp blomma
De enstaka vitsipporna är inte lika balla som de enstaka blåsipporna. Men i mängd är vitsippan en hipp sippa.
Lätt som en plätt
Det är dom små pannkakorna som är roligast att både göra och äta. Kanske är det möjligheten att variera pålägget som är det roligaste. En plätt med grädde, en med jordgubbssylt, en med glass, en med äppelmos och en med kolasås. Och en med avocado.
Flight spottad på Arlanda
Istället för att sitta på Arlanda i nervös väntan, spejande efter smygande P-vakter, så kan man ta bilen och parkera vid landningsbanan. Då har man stenkoll på när SAS-planet från Moskva landar, och kan sen i sakta mak ta sig terminalen för att möta upp de man ska...
Molnen tornar upp sig
Molnen tornar upp sig. Eller tornar och tornar. Dom flyter upp sig. Sprider ut sig. Annalkar. tränger bort det blå, fyller med sig själva. Flyttar undan. En ny tid är på väg. Hit. Det gamla är också på väg. Bort. Molnen döljer något och visar något annat. Allt är på...
När oskulden sover
Ibland undrar jag vad det är för mekanik som förstör den sömn jag föddes med. Nånstans mellan åkpåse och pensionsförsäkring krånglar det till sig. Kanske sitter det i nappen. Den skulle man aldrig slängt.
Blåsippan ute i backarna står
Det är så vårlikt, och så vackert. Man kan aldrig få nog, och jag blir lika glad varje år. Och nu stod de precis utanför huset, där jag aldrig sett dem förut. Undrar hur de kom dit?
Fågeln knackar på rutan
Det är många som är hungriga, och utanför en hamburgerrestaurang i Arlanda var fåglarna väldigt sugna. Den här satte sig på backspegeln och knackade på fönstret, för att få en liten pommes frites. Jag sa till honom att knacka på luckan till drive in istället, det är...
Lilla vän, vem äger frågan?
Lennart Palmgren, kriminalvårdsansvarig i Göteborg, vill inte svara när en reporter från Kaliber ringer upp och ställer en fråga till honom. "Lilla vän, du äger inte frågan", försöker han snoppa av reportern med. Då inställer sig den verkliga frågan: Vem äger en...
När kylan kom igen
När kylan kom, var värmen redan på väg. Aldrig har väl ett vitt snötäcke kommit så onödigt som idag, med slask och besvär utan någon som helst nytta. Jo, bilrutan blev ju ren förstås.
Ballaste brallorna på stan
1968 hade jag ballaste brallorna på stan. Det var Karin L som sydde dom, dom var låga i midjan, gula, tighta och avundsvärda.Jag hade dom på mig när jag senare det året åkte och hälsade på min pappa i San Fransisco, där han pluggade på universitet ett år. Det var...
Ärta i näsan
Om man tar en burk, lägger dit frysta ärter och sen ger det till en som verkligen uppskattar blandningen. Då har man visserligen krattat för en ärta i näsan, men samtidigt blir det förunderligt lugnt ett tag. En avvägningsfråga det där.
En värld av Lego
Nu åker alla bitar fram igen. Idag ska det visst bli ett fängelse med väldigt många väggar och bara en dörr. Det blev så många väggar att det inte fanns plats för någon gubbe i fängelset. Och det tyckte vi var bra.